Norge

I en nödsituation får du hjälp genom att ringa 113 (ambulans).


Tillgång till vård

Du har rätt till medicinskt nödvändig vård under en tillfällig vistelse i Norge. Medicinskt nödvändig vård avser vanligtvis vård som inte kan vänta tills du kommer hem. Denna typ av vård kan behövas som du insjuknar akut eller om du råkar ut för en olycka. Du kan även få vård i samband med graviditet, förlossning eller en kronisk sjukdom. Vårdbehovet ska framträda under vistelsen. Du får vård på samma villkor och till samma pris som lokala invånare. Om din sjukdom kräver regelbunden vård under din tillfälliga utlandsvistelse, ska du komma överens om ordnandet av vården i förväg med vårdgivaren. Till exempel dialys, oxygenterapi, särskild astmabehandling och kemoterapi samt ultraljudsundersökning av hjärtat i samband med kroniska autoimmuna sjukdomar är behandlingar som måste avtalas i förväg.

Personer som omfattas av den finländska sociala tryggheten behöver inte det europeiska sjukvårdskortet (European Health Insurance Card, EHIC) när de reser i de nordiska länderna. Inom den offentliga hälso- och sjukvården i Norge räcker det därför oftast med att du visar upp en identitetshandling eller ditt giltiga FPA-kort. Identitetshandlingen kan vara ditt pass, ett ID-kort utfärdat av polisen eller körkortet. Om du inte kan styrka din identitet, måste du eventuellt betala vårdkostnaderna själv. För dessa kostnader kan du i efterhand söka ersättning hos FPA.

Akut insjuknande

Läkare

När du behöver läkare, gå till en allmänläkare (fastlege) som har ett avtal med den offentliga hälso- och sjukvården. De flesta allmänläkarna i Norge har ett sådant avtal. Allmänläkare arbetar oftast vid mottagningar med en till sex allmänläkare. Kontaktuppgifter till regionala kliniker hittar du på webbplatsen Fastleger (på norska). Du kan även begära kontaktuppgifter till läkare på Helfo:s (webbsidan på engelska) nummer +47 23 32 70 00.

För besök hos specialistläkare behöver du oftast en remiss från en allmänläkare. Du kan få specialisttjänster både vid sjukhus och på separata specialistläkarmottagningar. Inom specialistvården har patienten rätt att välja vårdenhet bland alla offentliga sjukhus i landet och bland alla privata serviceproducenter som har avtal med någon av de regionala hälsovårdsmyndigheterna. Specialister som arbetar på sjukhus kan endast ta ut en standardavgift, men de som arbetar på mottagningar kan bestämma sina avgifter mer fritt. I princip kan patienterna välja specialisten.

Kostnaden för besök hos allmänläkare och specialist ersätts delvis. Producenterna inom den offentliga hälso- och sjukvården har ett pristak som inte kan överskridas. I princip ska du inte behöva ansöka om ersättning i efterhand för tjänster som ingår i det offentliga hälso- och sjukvårdssystemet. Ersättningen är redan dragen av priset för behandlingen, med andra ord betalar du bara självrisken. För resekostnader ansöker du emellertid om ersättning i efterhand. Läs mer om ersättning av resekostnader i hälsoportalen Helsenorge (webbsidan på engelska).

Om du blir sjuk efter kontorstider, ring jourmottagningen (legevakt) på numret 116 117. I mer tätbefolkade kommuner finns kliniker där sjukskötare svarar i telefon och bedömer hur brådskande vården är. Också många läkare har jour hela natten. I mindre kommuner ringer patienterna ett journummer för att prata med en sjukskötare som avgör om de behöver träffa läkare.

Kostnaden för jourtjänster (legevakt) är högre än för tjänster inom primärvården. Vård på sjukhus (inklusive läkemedel) och ambulanstransport i nödfall är kostnadsfria. För öppenvård och behandling hos en specialistläkare på sjukhuspolikliniken ska du betala patientavgifter på samma sätt som hos allmänläkaren. För barn under 16 år och vissa specialgrupper är poliklinikbesöken kostnadsfria. För vissa bilddiagnostiska undersökningar (till exempel röntgen, ultraljud) och artiklar (till exempel sjukhuskläder) måste du eventuellt betala tilläggsavgifter.

I större städer finns också ett fåtal jourhavande privatmottagningar, där patienten betalar kostnaderna själv.

Tandläkare

Tandvårdskostnader för vuxna ersätts i regel inte, utan du betalar kostnaderna själv.I särskilda fall (till exempel tandkirurgi) kan du få ersättning. Din behandlande tandläkare anvisar dig om detta. Tandvård inom den offentliga sektorn är dock kostnadsfri för patienter upp till 18 års ålder.

Läkemedel

I Norge utgår för de flesta läkemedel som skrivits ut av läkaren ingen ersättning, vilket betyder att du betalar fullt pris för läkemedlen på apoteket.

Vård på sjukhus

I nödfall kan du beställa en ambulans på det nationella nödnumret 113. Intagning för sjukhusvård sker med remiss från en allmänläkare eller direkt med ambulans i nödfall (olyckor, misstänkt hjärtinfarkt, stroke, osv.).

Hemresa till Finland (speciellt för de nordiska länderna)

Om du på grund av insjuknande måste använda ett dyrare färdsätt på hemresan till Finland (till exempel någon specialtransport) än vad du normalt skulle ha använt, har du rätt till ersättning från Norge. Ersättningen täcker den del av resekostnaderna som det dyrare färdsättet orsakar. Du betalar alltså lika mycket för returresan som du skulle ha betalat för det normala färdsättet som frisk.

För att få ersättningen krävs att du före hemresan har fått ett läkarintyg från Norge där behovet av ett dyrare färdsätt framgår.

Läs mer om akut insjuknande i Europa.

Läs mer om ersättning för vård utomlands.

Användbara webbplatser

Om du vill resa till Norge för att använda hälso- och sjukvårdstjänster, hittar du allmän information om planerad vård utomlands på vår webbplats. Information om Norge finns på webbplatsen för den norska kontaktpunkten för gränsöverskridande hälso- och sjukvård (på engelska).

Kvalitet och säkerhet i vården

Vid patientskador tillämpas alltid lagstiftningen och patientförsäkringen i det vårdgivande landet. Om du är missnöjd med vården som du har fått, ska du i första hand reda ut saken med vårdgivaren. Den nationella kontaktpunkten kan hjälpa dig att hitta rätt myndighet om du vill anföra klagan.

Hälso- och sjukvårdssystemet

I Norge är det kommunerna som ansvarar för att organisera primärvården. De medel som betalas ut till kommunerna är i allmänhet inte öronmärkta, så kommunerna får själva fastställa sin budget för hälso- och sjukvården. Det norska hälsovårdsministeriet har en indirekt roll genom lagstiftning och finansiering.

Den offentliga hälso- och sjukvården omfattar både förutsedd och oförutsedd primärvård, sjukhus och sjuktransporter. Kommunerna ordnar hälso- och sjukvårdens läkartjänster genom avtal med privata yrkesutövare. Vanligen är varje person registrerad som klient hos en läkare, och patienten har rätt att välja sin läkare. Norges fyra sjukvårdsregioner ansvarar för att ordna den specialiserade sjukvården.

Nästan alla sjukhus är offentliga och akut sjukvård ges alltid av offentliga serviceproducenter. Det finns några privata sjukhus, men de ger endast icke-brådskande vård. Privata hälso- och sjukvårdskostnader kan inte ersättas i Norge om serviceproducenten inte har ett avtal med den offentliga sektorn.